Företagens arbetsgivaravgifter för anställda har olika nivåer beroende på ålder, arbetsuppgifter, geografisk ort för verksamheten och för de första nyanställda. Reglerna ändras varje år, därför är den här genomgången viktig för dig för att få ett grepp om nuläget.
Näringsidkarnas egenavgifter för enskild näringsverksamhet och handelsbolag ändras också varje år. Vi går igenom vad som gäller för näringsidkare på samma sätt som för anställda, och vad som skiljer systemen åt. Skillnaderna kan ha stor betydelse för näringsidkarnas totala skatter och avgifter privat.
Vi har tre typer av avgifter.
1. Arbetsgivaravgifter. Anställda får sina sociala avgifter betalda av arbetsgivaren. I aktiebolag gäller det även ägaren, som också räknas som anställd. Underlaget för arbetsgivaravgifterna är löner och förmåner som beskattas som inkomst av tjänst. Samma underlag berättigar till jobbskatteavdrag. Underlaget används också som sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och pensionsgrundande inkomst (PGI).
2. Egenavgifter. Näringsidkare kallar jag fysiska personer som driver enskild näringsverksamhet eller är delägare i handelsbolag. Näringsidkare som driver aktiv näringsverksamhet betalar sina sociala avgifter själva, via den privata skattsedeln. Överskottet av verksamheten är underlag för egenavgifterna. Resultatet efter avdrag för egenavgifter beskattas som inkomst av aktiv näringsverksamhet och berättigar till jobbskatteavdrag. Det resultatet används också som SGI, efter justeringar, och som PGI.
3. Särskild löneskatt. Näringsidkare som driver passiv näringsverksamhet betalar särskild löneskatt på överskottet av verksamheten, via den privata skattsedeln. Resultatet efter avdrag för särskild löneskatt beskattas som inkomst av passiv näringsverksamhet och berättigar inte till jobbskatteavdrag, inte heller till SGI eller PGI.
Arbetsgivaravgifter består av sex olika försäkringsavgifter och en allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften är en ren skatt. Fulla arbetsgivaravgifter är på 31,42 %, men det finns flera möjligheter till nedsättningar. Reglerna om arbetsgivaravgifter gäller även anställda hos näringsidkare.
Egenavgifter består av samma sex försäkringsavgifter och en allmän löneavgift. Även här är den allmänna löneavgiften en ren skatt. Fulla egenavgifter är på 28,97 % för näringsidkare som har grundkarensen 7 dagar för sjukdom. Det är 2,45 % lägre än fulla arbetsgivaravgifter. Även för egenavgifter finns det flera möjligheter till nedsättningar. Reglerna om egenavgifter gäller bara näringsidkaren själv, inte eventuella anställda.
Den särskilda löneskatten innehåller inga försäkringsavgifter och är därför inte en social avgift utan en ren skatt. Reglerna om särskild löneskatt gäller bara näringsidkaren själv, inte eventuella anställda.
Åldersgränserna avser vilken ålder personen har den 1 januari inkomståret, i det här fallet 1 januari 2026:
88 år och äldre: För personer som är födda 1937 och tidigare är både arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna 0 %. De betalar alltså inte ens ålderspensionsavgiften. Skälet är att de omfattas helt och hållet av det gamla ATP-systemet för pension och kan inte tjäna in nya pensionsrätter.
67-87 år: För personer som är födda 1938-1958 ska bara ålderspensionsavgiften i arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna betalas, alltså 10,21 %. De omfattas gradvis av alltmer av det nya pensionssystemet och kan tjäna in nya pensionsrätter.
66 år och yngre: För personer som är födda 1959 och senare ska fulla arbetsgivaravgifter eller egenavgifter betalas (31,42 % respektive 28,97 % vid grundkarensen 7 dagar). De kan dock omfattas av möjligheter till nedsättningar av avgifterna.
Näringsidkare 66 år och yngre: De ska bara betala ålderspensionsavgiften på 10,21 % om de kombinerar arbetsinkomster med hel allmän pension under hela året, eller hel sjukersättning eller aktivitetsersättning under en del av året. Det finns ingen motsvarande regel för arbetsgivaravgifter.
18-22 år (fyller 19-23 under året): För ungdomar som är födda 2003-2007 är arbetsgivaravgifterna tillfälligt nedsatta till 20,81 % för inkomster på högst 25 000 kr per månad. Sänkningen gäller under perioden 1 april 2026 - 30 september 2027.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter är 0 % vid totala ersättningar under 1 000 kr per år och arbetsgivare eller näringsverksamhet.
Anställda har 1 karensdag vid sjukdom. Arbetsgivaren har ansvaret för att betala sjuklön upp till 14 dagar, sedan tar Försäkringskassan över.
Näringsidkare med aktiv näringsverksamhet kan välja antal karensdagar för egen del, men inte för sina anställda. Grundkarensen är 7 dagar för näringsidkare som inte gör något val. Alternativen är 1, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar.
2026 är egenavgifterna som lägst 28,23 % vid 90 karensdagar och som högst 29,08 % vid 1 karensdag. Det är som du ser mycket små skillnader i avgift trots att skillnaderna i antal karensdagar är dramatiska.
Jag rekommenderar starkt att alla näringsidkare med aktiv näringsverksamhet väljer 1 karensdag. I år är avgiften vid 1 karensdag 0,11 % högre än vid grundkarensen 7 dagar. Om du har nått SGI-taket 2026 på 592 000 kr så blir alltså merkostnaden för att gå från 7 till 1 karensdagar 651 kr (592 000 kr x 0,11 %). Men har du nått SGI-taket så har du också nått den maximala sjukpenningen som är 1 259 kr per dag 2026. Det innebär att du tjänar in hela årets merkostnad på 651 kr efter en halv dags sjukskrivning (651 kr/1 259 kr = 0,5 dagar)!
Näringsidkare som hade fyllt 55 år kunde tidigare inte välja sänkt karenstid. Den åldersgränsen slopades den 1 januari 2025, så nu kan även den som är äldre sänka sin karenstid.
Näringsidkare med passiv näringsverksamhet har ingen sjukpenninggrundande inkomst från verksamheten. Därmed faller frågan om karensdagar.
Det finns fyra möjligheter till lägre arbetsgivaravgifter för anställda. Dessa möjligheter gäller även anställda i enskild näringsverksamhet eller handelsbolag, men inte näringsidkaren själv.
1. Forskningsavdrag (FoU-avdrag)
2. Växa-stöd
3. Regionalt stöd
4. Ålder
Det finns tre möjligheter till lägre egenavgifter för näringsidkare.
1. Generell nedsättning
2. Regionalt stöd
3. Ålder
Möjligheterna till nedsättningar är olika konstruerade. I vårt webbinarium berättar vi mer om nedsättningarna och hur de förhåller sig till EU-reglerna om stöd av mindre betydelse, inklusive årets förändringar. Vi berättar också om förslag till eventuell indexering av taket för FoU-avdraget.
Vi berättar mer i ett kostnadsfritt webbinarium den 26 juni 2026. Då får du också en dokumentation med gott om källreferenser. Välkommen att anmäla dig!